dan_eliasson2

Rikspolischefen Dan Eliasson

Snart två år har gått sedan landets alla länspolismyndigheter slogs samman till en nationell polismyndighet. Den nya myndigheten har haft en tung start. Avhoppen har varit många och kritiken har varit hård från medarbetare, medborgare och från politiken.

– Det är dags att reformera reformen, sa rikspolischefen Dan Eliasson när han den 21 november deltog i ett seminarium på Södertörns högskola arrangerat av Förvaltningsakademin och polisutbildningen på Södertörn.

En sådan reform handlar inte om att bryta upp de grundläggande strukturerna. Det skulle vara förödande, enligt rikspolischefen:

– Det uppstår friktioner vid alla omorganisationer. Låt oss ha tålamod så att organisationen kan sätta sig och får en chans att leverera resultat.

Den justering av reformen som nu ska göras gäller i första hand stödfunktionerna, till exempel HR, ekonomi och teknik. De är gemensamma för hela landet, vilket har kritiserats hårt. Bland annat för att det gör det svårare att hitta lokala lösningar. Översynen ska göras av Eva Årestad Radner, som varit länspolismästare i Skåne och som ingick i genomförandekommittén för reformen.

Rubriken på seminariet var Polisreformen – hur blev den till och hur mår den. Bo Wennström, som är professor i rättsvetenskap i Uppsala med inriktning på polisfrågor såg polisreformen som ett tidens tecken och ett uttryck för förvaltningspolitiska modetrender om change mangement och public value. Modeller som ger konsulter jobb men som inte är särskilt väl anpassade till polisens verksamhet. Bo Wennström tycker att politikerna försummat polisen:

– Polisen är inte en vanlig myndighet. Sverige behöver en polispolitik, som tar hänsyn till att polisen inte bara ska bekämpa brott utan också svara för ordning och säkerhet.

Genomförandekommittén hade den gigantiska praktiskt administrativa uppgiften att se till att riksdagens beslut om en nationell polismyndighet genomfördes. Utgångspunkten var en ny modell för verksamhetsstyrning med medborgaren i centrum och med lokalpolisen som den grundläggande enheten.

– Att polisen skulle komma närmare medborgarna var det viktigaste, men det har gått långsammare än väntat, medgav Eva Årestad Radner.

Statskontoret har regeringens uppdrag att utvärdera om reformen uppfyllt målen:

  • Stärkt förmåga att ingripa mot och att utreda brott
  • Tydligare ledning och större enhetlighet
  • Bättre resursutnyttjande och större flexibilitet
  • Bättre tillgänglighet och bättre medborgarkontakt

En första rapport, som handlar om genomförandet har nyligen publicerats. Liksom Eva Årestad Radner konstaterade Statskontorets utredare Erik Axelsson att det tagit tid.

– Rekryteringen av chefer har dragit ut på tiden vilket lett till att en viktig länk mellan medarbetare och ledning saknats, sa Erik Axelsson.

En annan orsak till startproblemen är att de nationella stödavdelningarna, som nu ska ses över, har varit hårt ansträngda. De har inte kunnat ge det stöd som verksamheterna behövt och därmed har administrativa uppgifter lagts på linjecheferna.

– Det behövs tydligare nationell styrning för att förhindra övervältring av administration, sa Erik Axelsson.

Dan Eliasson, som utsågs till rikspolischef, en dryg månad innan reformen skulle sjösättas, såg två tydliga fördelar med den samordnade myndigheten.

– Vi kan fånga upp nationella problem och kan vara mer flexibla eftersom vi lättare kan flytta resurser nationellt och regionalt.

Detta har varit välkommet eftersom myndighetens första tid inneburit kraftigt ökad belastning på polisen på grund av gränskontroller, terroristhot och gängkriminalitet. Det stora problemet är att brottsutredandet fortfarande inte går bra. Dan Eliasson är dock övertygad om att den utvecklingen kommer att vända.

– Jag har sagt det förr men inser att min trovärdighet i frågan inte varar så länge till.

Liksom flera av de andra seminariedeltagarna framhöll rikspolischefen tidsfaktorn. Omorganisationer tar tid och skapar frustration. Gamla rutiner bryts och nya måste ta form. Dock tyckte att han att allt fler bitar nu börjar komma på plats, men att problem fortfarande finns. Bland annat när det gäller personalförsörjningen. Många poliser lämnar yrket. Lönesatsningar på poliser i yttre tjänst, bättre teknisk utrustning och alternativa karriärvägar så att det går att göra karriär utan att bli chef, är några av de åtgärder han hoppas ska råda bot på detta och ge fler nöjda medarbetare. Allt handlar inte om organisation.

– Motivation och engagemang slår organisation, konstaterade Dan Eliasson, som varit med om många omorganisationer under sin chefskarriär i offentlig verksamhet.

Seminariet visade på många av problemen med den nya polisorganisationen, men här fanns också tecken på att organisationen håller på att sätta sig. Seminarierubrikens fråga om hur polisreformen mår besvarades avslutningsvis av Förvaltningsakademins föreståndare Anders Ivarsson Westerberg:

– Den mår inte så bra, men är på bättringsvägen.

LENA HÖRNGREN

Klicka här för att läsa om polisreformens konsekvenser ur ett kommunalt perspektiv här

Skriven av admin

Redaktör och skribent för nyhetsbrevet Kvalitet & Förnyelse är Lena Hörngren, tidigare chefredaktör för Dagens Samhälle.