kristina_persson

Framtidsminister Kristina Persson

Det enda vi vet om framtiden att vi inget vet, brukar det heta. Att vara framtidsminister tycks därför som ett omöjligt uppdrag, men Kristina Persson, ser det inte så. Hon tycker att hon har ett roligt jobb, som sträcker sig över nästan alla politikområden. Men några propositioner får hon inte skriva, vilket har gjort att hon kritiserats för att vara passiv och osynlig.

– Jag jobbar i huvudsak internt med att skapa förutsättningar för politik, säger hon.

På Kvalitetsmässan kommer Kristina Persson att vara synlig i ett seminarium med rubriken Agenda Innovation, som handlar om hur offentlig sektor kan bli mer uppfinningsrik. Övriga medverkande är Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren och professor Sofia Börjesson, som är verksam vid Center for Business Innovation vid Chalmers.

Kristina Persson håller inte med om att vi inget vet om framtiden. Det finns trender som pekar ut riktningen och man kan lära av det som redan skett. Därför är det kanske ingen slump att framtidsministern, som fyllt 70 i år, är äldst i regeringen

– Jag kommer ju själv inte att vara med utan det handlar om vilken värld vi lämnar över till barnbarnen, säger Kristina Persson.

Hon ser klimatförändringarna som det stora framtidshotet. 3-4 graders höjning av jordens medeltemperatur får en rad allvarliga konsekvenser. Vi riskerar att få en värld där miljökatastrofer drabbar stora områden, som blir omöjliga att bo på. Det leder till ekonomiska sammanbrott. Av detta följer krig, konflikter och sociala problem. Det låter som ett oerhört dystert scenario, men Kristina Persson blir inte i första hand svartsynt.

– Förbannad snarare, säger hon.

Ilskan gör Kristina Persson handlingsinriktad. Hennes budskap till barnbarnen är att det går att göra saker.

– Jag är i grunden optimist och är övertygad om att Sverige kan gå före och visa vad som kan göras för att skapa ett hållbart samhälle, säger hon.

Klimatet är den stora frågan i ett globalt perspektiv. På hemmaplan är det framför allt arbetslösheten som oroar framtidsministern eftersom den skapar klyftor och spänningar i samhället. En av de tre analysgrupper regeringen tillsatt heter Arbete i framtiden. Gruppens leds av Klas Eklund från SEB och Kommunals ordförande Annelie Nordström, läs mer om henne här.

Den gruppen kommer bland annat få ta sig an frågor om konsekvenserna av digitaliseringen. Prognoserna talar om att så mycket som hälften av dagens jobb kommer att vara borta om 20 år. Kristina Persson tror att även det är en utveckling som går att hantera. Framför allt sätter hon stort hopp till kompetensutveckling.

– Det gäller att hitta system för livslångt lärande, som gör det lättare för människor att klara förändringar i arbetslivet, säger hon

Framtidsministerns övriga analysgrupper ska ta sig an global samverkan respektive grön omställning. Globala samverkansgruppen leds av Thomas Hammarberg från Kommissionen mot antiziganism och Loa Brynjulfsdottir, LO respektive grön omställning. I gruppen Grön omställning delas ordförandeskapet mellan tidigare MP-språkröret Maria Wetterstrand, som idag är samhällsdebattör och skribent samt Jonas Karlsson, kanslichef i Örebro kommun.

Kristina Persson följer arbetet kontinuerligt och förväntar sig kloka svar på framtidsfrågorna.

– Uppdraget är att ge politiskt idématerial till regeringen, som så småningom kan bli konkret politik, säger hon.

Oavsett bransch är innovation ett favoritord när framtidsfrågor diskuteras. Kristina Persson håll med om betydelsen av nytänkande, hon vill dock ge begreppet en vidare innebörd.

– Det är inte bara en fråga om teknik utan handlar också om sociala innovationer och om att förnya politiken, säger hon och tar E-hälsa som ett exempel där det behövs innovationer av olika slag.

Seminariet på Kvalitetsmässan är i första hand inriktat på innovationer i offentlig verksamhet. Kvalitet & Förnyelse har frågat övriga paneldeltagare vad de tycker är viktigast för att stärka innovationskulturen i offentlig verksamhet.

Charlotte Brogren, Vinnova: Det är många saker som är viktiga – stora som små – som måste vara på plats. Men om jag måste välja en så är det mod. Att våga ifrågasätta nuvarande strukturer, att våga tänka nytt, att bryta mönster och att ta in ny kunskap, allt detta kräver mod.

Sofia Börjesson, Chalmers: Det allra viktigaste är ett insiktsfullt ledarskap. Jag tror att det i mycket större utsträckning behövs ett entreprenöriellt tänkande och ledande för att driva framväxten av en innovationskultur. Samtidigt är det värt att påpeka att en innovationskultur bara är en av flera förutsättningar för att bygga en verksamhets innovationsförmåga. Jag tror också att det är viktigt att reflektera över vad innovation betyder i offentlig verksamhet; här är det ännu mer än inom t ex industrin en fråga om att arbeta med organisatoriska innovationer och ”affärsmodellinnovation”.

LENA HÖRNGREN

Skriven av admin

Redaktör och skribent för nyhetsbrevet Kvalitet & Förnyelse är Lena Hörngren, tidigare chefredaktör för Dagens Samhälle.