olle

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet

 

Kommunalt trots mot lagar och domslut var en omdiskuterad fråga under 1990-talet och början av 2000-talet. Problemet kvarstår och nu vill ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, väcka liv i debatten genom en nyligen publicerad rapport. Den har titeln Maktutövning under lagarna? och är skriven av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Det finns trotsiga kommuner av två slag. Den ena kategorin är de lagtrotsiga, som mer eller mindre avsiktligt struntar i lagstiftningen. Till exempel genom att stödja lokala näringsidkare, vilket varken kommunallagen eller EU-rätten medger. Den andra typen är de domstolstrotsiga, som inte följer en domstols dom eller beslut.  Det kan handla om att man låter bli att uppfylla kraven i vissa rättighetslagar för att de anses för kostsamma eller på annat sätt besvärliga för kommunen att leva upp till. Dessa olika typer av trots är olika till sin karaktär, men båda formerna är allvarliga, menar Olle Lundin.

– Kommunalt trots kan urholka respekten för hela rättssystemet. Varför ska medborgare respektera lagregler när en kommun inte gör det, undrar han.

Det första uppmärksammade fallet av domstolstrots var när Gullspångs kommun 1983 köpte in en maskin för 400 000 kronor från ett lokalt företag med ekonomiska problem för att sedan hyra ut den för 100 kronor per år. Fallet avgjordes i Högsta domstolen, som konstaterade att fullmäktige överskridit sina befogenheter men att ingen person kunde ställas till ansvar.

Ett av de tydligaste exemplen är Nyköpings kommuns stöd på 55 miljoner till Ryanair. Beslutet, som fattades av kommunstyrelsen 2003, fick verkställighetsförbud av länsrätten, men då var merparten av pengarna redan utbetalda. Kommunens motivering var att man ansåg sig civilrättsligt bunden av avtalet.

Avknoppningen av en kommunal gymnasieskola i Täby, Lessebo kommuns stöd till Kosta köpmanshus, försäljningen av Övertorneås simhall för en krona till enskild näringsidkare samt Simrishamns och Tomelillas köp av avfallstjänster från Sydskånes Avfallsaktiebolag (SYSAV) utan upphandling är andra exempel från rapporten.

Enligt Olle Lundin är kommunalt trots inget problem i våra nordiska grannländer så frågan är vad man kan göra åt det här. I rapporten finns ett antal förslag, av vilka flera går ut på att betona det personliga ansvaret och innebär införande av individuella sanktioner.

– Återinför det tjänstefelsansvar med sanktionsmöjligheter som rådde innan 1975, föreslår Olle Lundin.

Andra punkter på hans förslagslista är

  • Åtalsplikt för kommunala arbetsgivare vid vissa typer av brott, till exempel mutbrott.
  • Tydliggörande av de kommunanställdas ansvar i kommunallagen.
  • Att göra det svårare för kommunerna att verkställa beslut innan klagotiden gått ut.
  • Möjlighet för förvaltningsdomstol att förena verkställighetsförbud med vite.

Trots att Olle Lundin ser de juridiska åtgärderna som angelägna tror han dock inte att det löser hela problemet. Konflikter mellan den statliga och den lokala nivån spelar också roll, som när kommunerna på grund av resursbrist inte förmår agera i enlighet med Socialtjänstlagen eller LSS (Lagen om särskilt stöd till funktionshindrade).

– Det finns uppenbara glapp mellan lagstiftarens krav och kommunernas vilja och förmåga. De skillnaderna måste tas på allvar och kan inte tillåtas drabba enskilda, säger han.

Vid presentationen av rapporten vid ett seminarium på Finansdepartementet kommenterades slutsatserna av justitiekansler Anna Skarhed och SKL:s förbundsjurist Helena Linde. Båda efterlyste besked om hur stort problemet egentligen är och ansåg det problematiskt med utökat straffansvar.  JK såg också demokratiska komplikationer.

– Det blir inte lättare att rekrytera politiker om de riskerar fängelse för beslut de varit med att fatta, sa Anna Skarhed.

Helena Linde gjorde skillnad mellan lagtrots och domstolstrots. Att domstolsbeslut inte följs såg hon som oacceptabelt. Det Olle Lundin benämner lagtrots ansåg hon tveksamt om det var att betrakta som trots. Snarare handlar det om bristande förmåga och misstag. Bristande tillit i relationen mellan stat och kommun spelar också in. Socialstyrelsens nya regler för bemanning i äldreomsorgen är ett aktuellt exempel.

– Staten bidrar till problemet genom att inte lyssna till varningarna från den lokala nivån, menade hon.

LENA HÖRNGREN

Skriven av admin

Redaktör och skribent för nyhetsbrevet Kvalitet & Förnyelse är Lena Hörngren, tidigare chefredaktör för Dagens Samhälle.