Rektorernas bristande pedagogiska ledarskap anges ofta som en orsak till den svenska skolans dåliga resultat. För att avhjälpa den bristen har regeringen nyligen beslutat om rektorslyft. Fram till 2014 ska 20 miljoner kronor om året satsas på fortbildning av rektorer.

Rektorer är mycket betydelsefulla för att skapa framgångsrika skolor. Rektorslyftet innebär fortbildning i styrnings- och ledarskapsfrågor så att rektorerna ges bättre förutsättningar att utöva det pedagogiska ledarskapet, motiverar statsekreterare Bertil Östberg satsningen.

Men frågan är om det blir något verkligt lyft för rektorernas pedagogiska ledarskap? Både Lars Flodin, ordförande för Skolledarförbundet och Per-Arne Andersson, direktör på SKL:s avdelning för lärande och arbetsmarknad är tveksamma. Om än av olika skäl.

Lars Flodin tycker i och för sig att all fortbildning är välkommen, men är orolig för att den nya satsningen konkurrerar med det grundläggande treåriga rektorsprogrammet, som inga ännu fullföljt. Däremot är det ett 80-tal som hoppat av eftersom det är svårt att kombinera med det vanliga jobbet på hemmaplan.

– Vi skulle hellre se att regeringen i det här skedet satsade pengar på att ersätta skolhuvudmännen så att de kan anställa någon att avlasta rektor under utbildningstiden, säger han.

Per-Arne Andersson oroas för att rektorsrollen blir allt mer inriktad på juridik och regler till följd av den nya skollagen, med risk för att det pedagogiska uppdraget kommer än mer i skymundan. Tillsammans med Friskolornas riksförbund och Föreningen Sveriges Skolchefer planerar SKL rektorsseminarier inriktade på ledarskapsfrågor.

– Om regeringen vill bidra till att utveckla det pedagogiska uppdraget skulle man kunna stödja huvudmännen så att de kan ge rektorerna det stöd de behöver i sin ledarroll, säger han.

Statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet delar inte Per-Arne Anderssons oro för konsekvenserna av nya skollagen:

– Skollagen ger ökad klarhet och ökade befogenheter för rektorer och lärare, till exempel när det gäller att gripa in vid störningar av arbetsron i skolan. Dessutom tydliggörs att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor, säger han.

Var femte chef inom utbildningssektorn är över 60 år, enligt statistik från chefsorganisationen Ledarna. Nyrekryteringsbehovet kommer därför att vara stort de kommande åren. Men det är svårt att få sökande till de utlysta tjänsterna. I snitt är det en sökande per tjänst, enligt Ledarna. Både Lars Flodin och Per-Arne Andersson är oroliga för nyrekryteringen. Per-Arne Andersson tror att den ökade regelstyrningen kan öka svårigheterna.

– Det blir för mycket administration och regeltillämpning och för lite av utrymme att vara chef och ledare. Det blir för mycket fokus på att inte göra fel och för lite på att göra rätt, är hans förklaringar till att det är svårt att rekrytera rätt personer till yrket.

Lars Flodin tror att huvudmännen blir tvungna att förbättra villkoren för att kunna rekrytera nya rektorer.

– Det behövs fler skolledare att dela på ansvaret och högre löner. Idag kan en ensam skolledare med 45-50 anställda ha en lön på 37 000 kronor i månaden, säger han.

Bertil Östberg lägger ansvaret på rektorernas chefer och tror att bättre stöd till rektorernas ledarskap kan underlätta rekrytering:

– Även rektorer behöver stöd genom att de har chefer som leder och stödjer dem och ställer krav på att de ska verka som pedagogiska ledare. Organisationen på skolan måste utformas så att rektorn i första hand kan vara pedagogisk ledare och inte i huvudsak vara en administratör, säger han.

Lena Hörngren