Fyra år har gått sedan Sveriges Kommuner och Landsting bildades. SKL:s förste ordförande, Anders Knape (M) kan se tillbaka på en period som präglats av den ständiga kampen för det lokala självstyret i kombination med några besvärliga avtalsrörelser, den värsta finanskrisen sedan 1930-talet, den ännu olösta regionfrågan och ett allt ihärdigare jämförande.

– En sak jag är stolt över är att farhågorna om att organisationen skulle präglas av motsättningar mellan den lokala och den regionala nivån har kommit på skam. SKL talar med en röst, säger Anders Knape.

Denna röst hörs allt oftare. SKL har blivit en etablerad och välkänd aktör på den offentliga arenan. Regeringens hantering av sektorns ekonomi ser Anders Knape som en av de stora framgångarna under perioden. När finanskrisen slog till och arbetslösheten steg mot rekordnivåer fick kommuner och landsting ett resurstillskott, som betydde mycket för att klara jobb och välfärdstjänster.

– Det fanns en samsyn om att det var viktigt att värna den lokala nivån, konstaterar Anders Knape.

Den allt övergripande frågan för SKL är att värna det lokala självstyret. På den punkten tycker Anders Knape att det har varit både framgångar och motgångar. Visst finns det exempel på lagar och förordningar som detaljstyr mer än SKL skulle önska och den eviga frågan om relationen mellan stat och kommun när det gäller LSS har inte fått någon lösning. Men det finns också frågor där man flyttat fram positionerna, till exempel strandskyddet.

En fråga SKL jobbat hårt med är att få till en mer ändamålsenliga regionindelning för hela landet. Den frågan kämpar man vidare med, parallellt med att statens utredare Mats Sjöstrand ser över den statliga regionindelningen. Faktum är att här börjar det bli bråttom om man ska få till stånd en reform till nästa val.

– Det är nu det gäller om kommuner och landsting ska kunna påverka, säger Anders Knape.

Förutom regionerna tror Anders Knape att välfärdsuppdragets omfattning och finansiering blir en av de stora frågorna för SKL under de kommande fyra åren. En annan stor fråga blir sannolikt hur vi ska få en jämlik offentlig service, det vill säga hur stora skillnader kan medborgarna acceptera. Lokalt självstyre leder till skillnader, det är ju det som är poängen eftersom verksamheten kan anpassas till lokala förutsättningar. Men skillnaderna får inte bli hur stora som helst, då kommer staten att agera. Anders Knape ser inga signaler om att några inskränkningar hotar, men är väl medveten om att självstyret är villkorat.

– Om inte sektorn levererar välfärdstjänster med hög kvalitet och god tillgänglighet riskerar vi inskränkningar, säger han.

Satsningen på öppna jämförelser är ett sätt för SKL att visa vad som görs och att sporra till förbättringar. Det arbetet är en av de saker Anders Knape nämner med stolthet från mandatperioden som gått. En annan är att man fått till stånd avtal med staten, som främjar utveckling och förbättringar. Ett exempel på detta är kömiljarden, som lett till att vårdköerna minskat.

Besvikelser finns självfallet också. När Anders Knape pressas för att nämna en sådan blir det ytterligare en självstyrelsefråga.

- Jag hade gärna sett att grundlagsutredningen föreslagit ett lagfäst samråd mellan regeringen och kommunsektorn, säger han.

Fotnot: LSS – Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lena Hörngren