Hon ger sig inte och är bäst när det gäller. Det visade Magdalena Forsberg många gånger under sin aktiva tid. Nu har hon visat det igen i Mästarnas Mästare där hon blev slutsegrare efter hård kamp i finalen mot simhopparen Anna Lindberg och cyklisten Bernt Johansson. På Kvalitetsmässan finns chans att höra henne prata om viljans kraft.

– Jättekul, det hade jag inte väntat mig. Men det var ju tävling och då vill man ju gärna vinna även så här efter karriären, sa Magdalena Forsberg när hon som första kvinna vunnit den fula men eftertraktade pokalen. En seger som mera berodde på att hon var snabbare än Anna Lindberg på att lägga pussel än på att hon var pricksäker i armborstskytte.

På Magdalena Forsbergs meritlista finns sedan tidigare sex VM-guld, lika många World cup-vinster, två OS-brons och fyra Jerringpris En sådan segerlista kommer inte av sig själv. Det krävs hårt arbete och det särskilda psyke som ibland kallas vinnarskalle.

– Man är målinriktad, envis och har viljan att kämpa ända fram, är Magdalena Forsbergs beskrivning av vad som karakteriserar en vinnarskalle.

Att hon fortfarande har den viljan var uppenbart redan i näst sista avsnittet av Mästarnas Mästare där en av grenarna var att sitta på huk så länge som möjligt med benen i 90 graders vinkel. Det var den gren Magdalena Forsberg tyckte var tävlingens tuffaste. Hon var beredd att ge upp efter två minuter, men höll ut i nästan 13 på ren och skär vilja. Eller snarare ovilja att ge sig.  Det gick tack vare att hon hela tiden satte upp delmål, att klara en minut till och en till. En annan strategi var att fokusera på annat än det allt mer plågsamma nuet, på bergen i bakgrunden och på barnen därhemma.

– Jag tänkte att när jag nu är borta så länge från dem på grund av det här ska jag göra något bra av det, säger hon.

Och bra blev det ju verkligen, trots att hon i finalen var underläge efter första hinderbanan. Men sen blev det jaktstart och som Magdalena Forsberg själv konstaterade:

– Jaktstarter är min grej.

Något man lugnt kan säga när man har tagit tre VM-guld i jaktstart. Seger blev det trots en lårskada i en skämttävling med programledaren Micke Leijnegard.

– Det är tur att man inte är sån som knäcks av motgång, var Magdalena Forsbergs kommentar till detta.

Den attityden har hon fått visa tidigare. Inte ens en vinnarskalle vinner jämt. Magdalena Forsberg fick till exempel åka hem från OS i Nagano 1998 utan medaljer, vilket var en stor besvikelse både för henne och för svenska folket som blivit vana att se henne som en given vinnare varje gång hon ställde upp. Efteråt har hon sagt att hon kände sig som en landsförrädare. Aldrig mer ett OS sa hon då, men som tur var stod hon inte fast vid det uttalandet. Efter OS i Salt Lake City 2002 kunde hon åka hem med dubbla bronsmedaljer.

– Man måste lära sig av motgångar och våga titta på vad det beror på och ge sig på det igen, är Magdalena Forsbergs lärdom.

Även segrar måste hanteras klokt. Självklart ska man glädja sig åt vinsten, men det gäller att inte bli nöjd.

– Nästa tävling börjar när man går över mållinjen, konstaterar hon.

En annan lärdom av åren som aktiv är att det inte räcker att vilja vinna. Än viktigare är viljan att förbereda sig för att vinna. Det är betydligt svårare, men utan den viljan stannar segrarna oftast på drömstadiet. Lärdomarna från idrotten kan tillämpas även på andra arenor i livet. Magdalena Forsberg är idag en populär föreläsare och medverkar på Kvalitetsmässan på ett seminarium med titeln Viljan i mitt huvud, som handlar om vilken mental inställning som krävs för att orka ända fram och om hur man kan lära av misslyckanden.

Det är nu elva år sedan Magdalena Forsberg sa adjö till elitidrotten. Liksom så mycket annat behärskar hon också konsten att sluta snyggt och i tid. Hon hade bestämt sig två år tidigare att 2002 skulle hon börja ett nytt liv. Hon gick inte i mål avstannande.

– Det blev som en extra tändvätska att hålla motivationen uppe och vara bra hela vägen, säger hon.

Idag lever Magdalena Forsberg ett omväxlande och tidvis hektiskt liv med familjen utanför Sundsvall som bas. Kontakten med idrotten har hon kvar. Förutom föreläsningar jobbar hon också för Hello Sweden, som är en mötesplats mellan idrott och näringsliv för att stötta unga lovande idrottstalanger. Hon syns också som expertkommentator i SVT och börjat med skogsbruk sedan hon tog över föräldrarnas skogsfastighet.

Få idrottare har varit så folkkära som Magdalena Forsberg. Fyra Jerringpris talar sitt tydliga språk. De många segrarna och det breda leendet är en del av förklaringen.

– Och så är det nog att jag är så himla vanlig att man kan identifiera sig med mig, säger hon.

Dock är hon en ovanligt stark tävlingsmänniska, vilket hon än en gång bevisat genom att bli Mästarnas Mästare.

LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke

Sveriges IT-kommun 2013 heter antingen Haparanda, Karlstad eller Västerås. Dessa tre kommuner har nominerats och gör upp om utmärkelsen som delas ut till den som bäst använt digitaliseringens möjligheter för att göra kommunen enklare, öppnare och effektivare. Alla anmälda kommuner har beskrivit sitt arbete inom fem olika områden. Här följer ett axplock för de nominerade kommunerna i form av ett exempel område för område.

IT förbättrar service, säkerhet och tillgänglighet

Haparanda: Först med att erbjuda alla medborgare en digital brevlåda, Brevo, som ger säker tvåvägskommunikation.

Karlstad: Värd för Värmlandskommunernas IT-nämnd och för deras gemensamma plattform för e-tjänster, som gett medborgarna fler e-tjänster och minskat kostnaderna för drift och support.

Västerås: E-hemtjänst, som gör det möjligt för äldre att bo hemma längre, med hjälp av bildtelefoni, elektronisk brevlåda i teven och nattillsyn via kamera

IT ger nya vägar till demokrati och delaktighet

Haparanda: eFörslag gör det möjligt för alla, oavsett ålder och bostadsort, att väcka förslag, som går till beslut i ansvarig nämnd vid minst 30 underskrifter.

Karlstad: Flitig Facebook-användare, bland annat för information, dialog, felanmälan och för att ta emot medborgarnas idéer.

Västerås: Stadsbiblioteket bidrar till den digitala delaktigheten genom aktiviteter för att öka kunskap och främja användandet av Internet.

IT hjälper till att bygga det goda samhället

Haparanda: Flera teknikprojekt inom äldreomsorgen, bland annat digitala trygghetslarm och ett kommande projekt med digital diagnostik.

Karlstad: Centraliserad IT-enhet ansvarar för all utrustning och ser till att alla enheter hanteras och återvinns miljömässigt korrekt.

Västerås: Västeråsbarometern på hemsidan redovisar miljö- och folkhälsoarbetet och hur miljömålen nås.

IT sänker kostnader och ökar effektivitet

Haparanda: Digitaliserat politiskt nämndstöd sedan 2010, nästa steg blir att digitalisera nämndprocessen fram till arkivering.

Karlstad: Styrgrupp för IT där verksamhetsföreträdare värderar viktigare förändringsarbeten utifrån stordriftsfördelar, samordning och risk.

Västerås: Västerås stads inköpsportal (VIP) har resulterat i en effektivare inköpsprocess och ett enhetligt arbetssätt för alla förvaltningar.

IT öppnar för samarbete

Haparanda: Har gränslöshet som sitt motto, konkretiserat bland annat i ett gemensamt tvåspråkigt bokningssystem med grannstaden Torneo inom fritidsektorn.

Karlstad: Samarbete internationellt i EU-projektet Smart Cities, regionalt i den värmländska IT-nämnden och med universitetet kring tester av användarvänlighet och tillgänglighet.

Västerås: Bjuder in Västmanlands övriga kommuner att delta vid större upphandlingar, senast av systemstöd för socialtjänsten inklusive vård och omsorg.

De tre nominerade kommunerna går vidare till en noggrann granskning. Juryn utser därefter en vinnare som får ta emot priset vid Kvalitetsmässans invigningsgala den 19 november. Juryns ordförande är direktör Per Mosseby, Sveriges Kommuner och Landsting. Övriga ledamöter är professor Bo Dahlbom, Göteborgs universitet, Anne-Marie Fransson, vd IT&Telekomföretagen, Jan Gulliksen, ordförande Digitaliseringskommissionen, Crister Molander, Government Market Development Manager Microsoft, Madeleine Siösteen Thiel, programansvarig VINNOVA, Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle och Henrik Edman, verksamhetsansvarig Kvalitetsmässan.

LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg.

Syftet med det förstärkta folkinitiativet var att vitalisera den lokala demokratin med fler folkomröstningar. Det har lyckats. Sedan lagändringen 2011 har invånarna i 26 kommuner använt sig av möjligheten att ta initiativ till folkomröstningar. Och fler lär det bli, förfrågningarna är många både hos Valmyndigheten och hos SKL. Men det har ändå inte blivit riktigt som det var tänkt. Riksdagen såg omröstningarna som ett led i beredningen av en fråga, men i många fall har det blivit ett sätt för påtryckningsgrupper eller för oppositionen att visa sitt missnöje med redan fattade och, i vissa fall genomförda, beslut.

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg. De infördes vid årsskiftet och är en del av finansieringen av det västsvenska infrastrukturpaketet, där också staten och Västra Götalandsregionen är med och betalar. Motståndet mot trängselskatten har hela tiden varit starkt. Med hjälp av den lokala kvällstidningen GT lyckades motståndarna med marginal samla ihop underskrifter från de 10 procent av invånarna som krävs. Nästan 50 000 göteborgare skrev under kravet på folkomröstning.

Folke Johansson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser folkinitiativets framgång som uttryck för göteborgarnas bristande förtroende för sina folkvalda i spåren på mutskandalen och upphandlingen av de krånglande italienska spårvagnarna.

– Förtroendet sjönk efter beslutet om trängselskatt och var på en låg nivå 2012. Skulle man säga nej till kravet på folkomröstning eller om man genomför omröstningen och struntar i resultatet vid ett nej sjunker det ytterligare, säger han.

Den 23 maj avgör kommunfullmäktige om folkinitiativet ska leda till en folkomröstning. Det räcker med att en tredjedel av ledamöterna röstar ja för att omröstningen ska genomföras. För närvarande är utgången osäker. Sverigedemokraterna och det lokala partiet Vägvalet, som har slopandet av trängselskatter som sin huvudfråga, har stött förslaget från början. Moderaterna var först emot folkomröstningen, men vid stämman röstade 51,5 procent för. Det är dock osäkert om hela fullmäktigegruppen kommer att följa partilinjen. Övriga partier är emot folkomröstning eftersom man ser slopade trängselskatter som ett hot mot hela infrastrukturpaketet.

”Trängselskatten är en helt avgörande del i finansieringen av det Västsvenska paketet. Det bygger på en lång rad demokratiskt fattade beslut och har diskuterats i två val. Frågan kan inte plötsligt behandlas som en enskild fråga, lösryckt från sitt sammanhang. Utan paketet blir det inga stora satsningar på kollektivtrafiken, ingen ny Göta älvbro, ingen Marieholmstunnel och ingen Västlänk. ”Det finns ingen alternativ och trovärdig finansiering av paketet om trängselskatten försvinner”, motiverar kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) sitt nej i en debattartikel i GP.

Moderaterna är alltså splittrade i frågan om folkomröstning, men säger sig fortsatt vara för det Västsvenska paketet.

– Vi bejakar de tiotusentals göteborgare som vill ha en folkomröstning, och föreslår att det genomförs en sådan, sa gruppledaren Jonas Ransgård till SR Göteborg.

En opinionsmätning som Sveriges Radio och SVT genomfört visar att en majoritet av göteborgarna skulle rösta nej till trängselskatt om det blir en folkomröstning. Frågan är dock vilken effekt det skulle få. Dels kan fullmäktiges majoritet besluta att strunta i omröstningsresultatet. Dels är detta en fråga som avgörs av riksdag och regering, påpekade infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) i en interpellationsdebatt nyligen.

Folke Johansson tycker att det demokratiska läget i Göteborg just nu är både problematiskt och spännande. Problematiskt eftersom det trots starkt folkligt motstånd inte finns någon egentlig opposition mot trängselskatterna när alla de etablerade partierna är för. Men han tycker också att det ska bli spännande att se vilka effekterna blir i nästa val, inte minst för valdeltagandet. Lagens möjlighet till folkinitiativ har han inga invändningar emot.

– Det behövs för att korrigera det politiska systemet när det inte fungerar, säger han.

Lena Langlet, som är demokratihandläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tycker att det växande antalet folkinitiativ visar att människor är engagerade och vill påverka. Men de gör också att politikerrollen blir svårare. Inte minst på grund av att så många initiativ gäller redan fattade beslut

– Det visar på betydelsen av en tidig dialog som gör att människor känner sig delaktiga, säger hon.

SKL har gett statsvetaren Ann-Chatrine Jungar i uppdrag att gå igenom de 26 folkinitiativ som tagits sedan lagändringen 2011. Här är några av hennes preliminära resultat:

• 7 folkomröstningar har genomförts, 5 är beslutade men ännu inte genomförda, 9 har avslagits av fullmäktige, övriga, däribland Göteborg, är under beredning.
• Skolfrågor är vanligast, 36 procent, följt av trafik/infrastruktur 28 procent.
• Valdeltagandet i de sju omröstningarna har varierat mellan 28 procent (skolfrågor i Ljungby) och 54 procent (skolnedläggningar i Sunne), med ett snitt på 39 procent.
• Initiativtagarna har hittills vunnit alla genomförda omröstningar

LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke

– Ett modernt ledarskap kräver bred samhällsorientering. Samhället är så komplext idag att ingen bara kan se till sin egen organisation vare sig man jobbar i privat eller i offentlig verksamhet, säger Carin Götblad, som under sina år som länspolismästare i Stockholm hann med att bli en av landets mest prisbelönta chefer. Bland annat utsågs hon till Årets Chef, Årets Ledare och Årets Yrkeskvinna för att nämna de tyngsta titlarna.

Carin Götblad har i huvudsak jobbat i offentlig verksamhet och tycker att det är att jobba med några av samhällets största utmaningar . Här svarar man för välfärdssamhällets grundpelare: vård, skola, omsorg och rättsväsendet. Ett viktigt uppdrag, där man ständigt blir granskad och ifrågasatt.

– Till skillnad från privat verksamhet kan man inte lägga ner en till synes hopplös verksamhet utan måste ständigt hitta nya sätt att förbättra och utveckla det man gör, säger Carin Götblad.

Hon tycker att motsatsen till ett modernt ledarskap är när man bara går in för att fixa sin egen ruta. Omodernt ledarskap kan också vara ett ledarskap som är alltför kontrollerande och där de ekonomiska målen är det enda som räknas. Det leder till ökad byråkrati, men det är inte det enda problemet:

– Om rädslan för att inte kunna visa snabba resultat och rädslan för inspektionsmyndigheten dominerar, får vi fyrkantiga och okänsliga organisationer.

I sitt nya uppdrag som nationell samordnare har Carin Götblad hittills lyssnat på människor och organisationer och samlat in underlag från olika delar av samhället.

­– Jag kämpar för att inte drunkna i denna komplexa, men oerhört viktiga fråga, säger Carin Götblad.

Nästa steg i arbetet blir skriva förslag som förhoppningsvis ska underlätta arbetet mot våld i nära relationer.  Ambitioner och förväntningar är höga, men det är allt annat än lätt.

– Det är väldigt många olika parter att diskutera och förankra våra idéer med. Och hela tiden dyker det upp nya komplikationer. Bara alla olika sekretesslagar gör det nästan omöjligt att kunna arbeta samordnat kring våld i nära relationer, konstaterar Carin Götblad.

Att vara nationell samordnare är ett mycket annorlunda uppdrag än att vara högsta chef för en stor organisation.

– Jag saknar att inte driva operativ verksamhet. Att kunna visa vad som gäller genom handling ger så mycket större genomslag, säger Carin Götblad.

Uppdraget som nationell samordnare avslutas vid halvårsskiftet 2014. Vad som händer då återstår att se, men det skulle inte förvåna om Carin Götblad åter kommer att ses i polisuniform i en operativ roll.

LENA HÖRNGREN

Fotnot: Carin Götblad inleder Kvalitetsmässans delkonferens Chef & Ledare där temat är modernt ledarskap.

Dela/Bokmärke

– Det är den medialt tyngsta delen, men i kommunerna är nog frågan om tjänstemännens roll minst lika tung, säger den särskilde utredaren, departementsrådet Johan Höök, om vad han tror blir svårast i det omfattande utredningsuppdraget.

Han är en bra bit på väg med privatiseringsfrågan, men vill inte säga vad förslaget innebär. Vid sin sida har han en parlamentarisk referensgrupp. Läget där beskrivs av en av medlemmarna som ”hyfsat enigt”, även om det naturligtvis finns nyansskillnader i en så central politisk fråga.

Kommunallagen har i huvudsak varit oförändrad sedan 1991. Sedan dess har mycket hänt som förändrat förutsättningarna för kommunernas verksamhet. EU-inträdet, uppluckrade kommunala monopol, fler privata aktörer och en skärpt statlig tillsyn för att nämna något av det mest påtagliga som skett. Dessutom vet vi att demografi och fortsatt koncentration till större städer kommer att betyda nya utmaningar framöver. Behovet av en översyn är därför stort. En översyn har också länge efterfrågats av kommunerna, samtidigt som det finns en oro för att en ny lag ska innebära att det kommunala självstyret begränsas.

– Avsikten är inte att kväsa självstyret, men nya förutsättningar kräver nya spelregler, säger Johan Höök.

Bland kommunföreträdarna finns inte bara oro utan också hopp om förbättringar med en ny lag. Till exempel att det blir enklare att samverka över kommungränserna, att insynen hos de privata utförarna förbättras och att det blir konkurrensneutralitet när det gäller tilläggstjänster.

Lena Micko (S), kommunalråd från Linköping

– Kommunallagen är ryggraden i vår verksamhet, därför är det viktigt att vi får en lag som håller över tid, säger Lena Micko (S), kommunalråd från Linköping som ingår i den parlamentariska referensgruppen och dessutom har en plats i såväl Socialdemokraternas verkställande utskott som i SKL:s arbetsutskott.

Kommunallagsutredningens andra svåra fråga handlar om de anställdas roll. Den lär inte få mycket uppmärksamhet utanför kommunkretsar men där är den desto hetare eftersom det handlar om var ansvaret ska ligga. Tjänstemännen nämns i stort sett inte i nuvarande lagstiftning, något som hängt med sedan den första kommunallagen från 1862. Det avspeglade den verklighet som gällde då kommunalnämndsordföranden skötte kommunen hemifrån köksbordet, men inte hur det ser ut i idag.

– I alla kommuner finns delegationsordningar, kanske finns det möjlighet att tydliggöra uppgifter även i lagstiftningen, säger Johan Höök, som ser det faktum att så många kommunchefer varje år får lämna sina jobb som ett tecken på att ansvar och roller behöver tydliggöras.

Han har tid på sig tid på sig att fundera på den saken till mars 2015. I den senare delen av utredningens arbete ingår också laglighetsprövning, det vill säga frågor kring vem som får överklaga och vad som kan överprövas. Då ska man också reda ut förhållandet mellan kommunallagen och EU-rätten. En av många svåra frågor i detta tunga utredningsuppdrag. Men allt är inte komplicerat. Utredningen ska också ta ställning till om det ska finnas elektroniska anslagstavlor där beslut tillkännages.

–  Ja, är Johan Hööks entydiga svar på den frågan.

LENA HÖRNGREN

På Kvalitetsmässan inleder Johan Höök ett seminarium med rubriken En modernare kommunallag, i den efterföljande debatten deltar bland andra Lena Micko, Almegas vd Jonas Milton och Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Dela/Bokmärke

Sex myndigheter är med och kämpar om utmärkelsen Sveriges Modernaste Myndighet 2013. Gemensamt är ett målmedvetet arbete med att utveckla styrning och ledning, strategiska IT-satsningar och aktivt miljöarbete samt att de alla finns utanför Stockholm. De sex är Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jämtland, Polismyndigheten i Gävleborg, Sjöfartsverket, SMHI och Statens tjänstepensionsverk.

Jordbruksverket

Jordbruksverkets huvuduppgifter är hållbart jordbruk, god djurhållning och varierat odlingslandskap. Bland uppgifterna ingår också att administrera EU-stöd för jordbruket, landsbygden och fiskerinäringen. Det aktiva arbetet med IT-utveckling syns tydligast när det gäller ansökningarna om jordbruksstöd, 99,5 procent ansöker nu via nätet. Alla lantbrukare som söker stöd har en elektronisk akt som är tillgänglig via tjänsten Mina sidor. Också inom rådgivning och kompetensutveckling används IT. Ett exempel är appen LärKvitter, som sprider kunskap om fåglar i slättlandskapet och är en del av ett projekt om biologiskt mångfald på slätten.

Motto: Vi stärker den gröna näringen för ett hållbart samhälle.

Antal anställda: 1 180.

Huvudkontor: Jönköping.

Länsstyrelsen Jämtlands län

Stora förändringar har skett bland länsstyrelserna och ännu fler väntar. Länsstyrelsen i Jämtland har därför startat ett omfattande utvecklingsarbete för att blicka framåt och möta förändringarna. Ett led i detta var en ny organisation 2011 där antalet chefer minskade från 26 till 8. Man har också jobbat med att utveckla sina arbetsprocesser i ett arbete med förkortningen GPS, som här står för Goda Processer Säkras. Bland annat har remisshanteringen av detaljplaner effektiviserats genom ett elektroniskt system för informationsutbytet med kommunerna. Samverkan är ett annat sätt att öka effektiviteten. Länsstyrelsen i Västernorrland, andra myndigheter i Östersund, Lantmäteriet och Regionförbundet Jämtland är några av dem man jobbar tillsammans med.

Vision: En samlande kraft för Jämtlands län.

Antal anställda: 225.

Huvudkotor: Östersund.

Polismyndigheten i Gävleborgs län

På verksamhetsplanens förstasida finns en bild av tvååriga Ella. Hon symboliserar och påminner om vilka verksamheten är till för: människorna i Gävleborg. I stället för att ägna sig åt de kritiserade pinnjakterna för att förbättra statistiken använder polisen i Gävleborg resurserna till sådant som är till mer påtaglig nytta. Till exempel har man utvecklat sitt brottsofferarbete, infört fler utlämningsställen för pass och utsett särskilda poliser i utsatta områden. För att ta tillvara medarbetarnas vilja till förbättringar och bryta den traditionella poliskulturen har myndigheten skräddarsytt en metod som kallas Utveckling i vardagen – med fokus på kunden.

Ledord: Vad gör du för Ella?

Antal anställda: 600.

Huvudkontor: Gävle.

Sjöfartsverket

90 procent av alla varor och råvaror, som importeras eller exporteras till Sverige går sjövägen, vilket innebär att Sjöfartsverket på ett eller annat vis är inblandat. På regeringens uppdrag ansvarar Sjöfartsverket för tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet till sjöss. Man bedriver också affärsverksamhet med i första hand rederier och fartyg som kunder. Lotsning, farledshållning, isbrytning och sjötrafikinformation är några av de tjänster som erbjuds sjöfarten. Två av verkets utvecklingsprojekt har fått flaggskeppsstatus inom EU:s Östersjöstrategi. Det är MONALISA-projektet, som handlar om att modernisera sjöfartens infrastruktur och WINMOS, som är en förkortning av Winter Navigtion Motorways Of the Seas, som syftar till att mildra effekterna av havsisen på Östersjön.

Motto: Sjön är allas angelägenhet och möjlighet.

Antal anställda: 1 120.

Huvudkontor: Norrköping.

SMHI

Få myndigheter har så många kontakter med allmänheten som SMHI. Förra året gjordes 103 miljoner besök via hemsidan och 131 miljoner besök via appen för väderinformation. SMHI är en expertmyndighet som driver affärsverksamhet. Kunderna finns bland annat inom massmedia, transportsektorn och energibranschen. Samhällets sårbarhet och klimatfrågan är centrala områden där SMHI har en viktig roll, till exempel vid varningssituationer vid allvarliga väderhändelser. Forskningen har utökats, inte minst genom deltagande i olika EU-projekt. Viljan att vara en öppen myndighet manifesteras bland annat genom öppna data så att nya tjänster kan utvecklas.

Motto: SMHI bidrar till ett säkert och hållbart samhälle genom att vara din hjälp i små och stora beslut.

Antal anställda: 650.

Huvudkontor: Norrköping.

Statens tjänstepensionsverk (SPV)

SPV är en 50-åring med en historia som sträcker sig tillbaka till 1642 då Flottans pensionskassa grundades. Den moderna verksamheten har sin grund i Statens pensionsverk som bildades 1963. Förkortningen SPV behöll man när namnet ändrades till Statens tjänstpensionsverk i samband med att Pensionsmyndigheten bildades 2010. Uppdraget är att administrera pensioner för cirka 800 000 statligt anställda och anställda på vissa bolagiserade statliga verksamheter. De senaste åren har SPV genomgått en omfattande organisationsöversyn för at öka effektiviteten och förbättra ledarskap, styrning och struktur. Det har enligt medarbetarundersökningar lett till ordning och reda, transparens och, enligt kundmätningar, till fler nöjda kunder. I senaste mätningen var den övergripande nöjdheten i genomsnitt 92 procent, att jämföra med försäkringsbranschen i övrigt som hamnar på i snitt 87 procent.

Mission: SPV ska skapa värde och underlätta för kunderna före och efter pensionering.

Antal anställda: 300.

Huvudkontor: Sundsvall.

Nästa steg i processen blir att juryn väljer ut två eller tre av myndigheterna för ytterligare granskning. Den 27 maj tillkännages vilka det blir och den 19 november koras vinnaren vid Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan. Juryn leds av förre landshövdingen Björn Eriksson. Övriga juryledamöter är Leif Callenholm, Vinnova, Eva Carlsson E-delegationen, Mattias Croneborg, Riksdag & Departement, Magnus Enzell, Näringsdepartementet, Lärke Johns, tidigare chef för KRUS, Britta Lejon, ST, Mats Sjöstrand, som senast var utredare av den statliga förvaltningen, Martin Sparr, Innovationsrådet, Maria Ågren, Naturvårdsverket och Sven Wiberg, Kvalitetsmässan.

LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke

David Lagercrantz, som skrivit boken Jag är Zlatan Ibrahimovic.

Tänk om det finns en ekonomistyrningens Zlatan någonstans där ute. Någon som har en enorm talang, men som också är lite jobbig. En som vägrar att smälta in och kräver utrymme och respekt. Risken är uppenbar att denna talang kommer att gå förlorad eftersom han bryter mot normerna. Precis som Zlatan höll på att gå förlorad för fotbollen när papporna i Malmö FF:s pojklag skrev en namnlista för att få bort honom från klubben.

– Att se värdet av att ha folk som skiljer ut sig är en av de saker man som ledare kan lära sig av Zlatan, säger David Lagercrantz, som skrivit boken Jag är Zlatan Ibrahimovic, som bygger på 100 timmars samtal med fotbollsstjärnan.

Boken har sålt 700 000 exemplar bara i Sverige redan innan pocketutgåvan kommit ut. Rättigheterna har sålts till 20 länder. Nyligen släpptes den i Zlatans nuvarande hemland Frankrike där uppmärksamheten blev stor. Framgången beror inte minst på att det inte bara är en bok om fotboll. Det är också en framgångssaga och en berättelse om det nya Sverige. Däremot är det nog inte många som tänkt på den som en bok om ledarskap, men på ett av Kvalitetsmässans seminarier kommer David Lagercrantz att prata om ledarskap à la Zlatan.

– I varje klubb där han träder in blir han en självklar ledargestalt, konstaterar David Lagercrantz.

Zlatan har inte skaffat sig sin position genom att vara trevlig och inställsam, tvärtom. Han har varit krävande och resultatinriktad, men han har också presterat och varit kreativ. Att han nu bär lagkaptensbindeln i svenska landslaget är ett officiellt erkännande av hans ledarroll och något han strävade efter vid återkomsten till landslaget. Men annars är inte Zlatan så noga med det formella och i Paris Saint Germain är han inte lagkapten.

– Det behövs inte, alla vet att det är Zlatan som lagets ledande spelare, säger David Lagercrantz.

I politiken talar man ibland om laget och jaget, med en självklar försäkran om att laget är det viktigaste. Även i fotboll är detta en balansgång. För Zlatans del handlade det i början väldigt mycket om jaget, men David Lagercrantz tycker att med åren har balansen ändrats:

– Han har mognat och blivit lagspelare.

Men ett lag består av personligheter. I de riktigt bra lagen trycker man inte ner starka och kreativa personer utan tar tillvara deras kraft och låter dem vara annorlunda. På så vis blir man, oavsett gren, ett bättre lag. Zlatan själv trivs bäst med auktoritära ledare med en vision, som Fabio Capello och José Mourinho. Tränare som ser låter spelarna utveckla sin kreativitet och som är starka nog att ge dem utrymme.

Zlatan fascinerar även utanför fotbollsplanerna genom att på en gång vara bad boy och förebild. Det senare inte minst bland dem som delar hans erfarenheter av att växa upp i förorten och som kan känna igen sig i hans revanschlusta. Hans historia ger dem hopp.

Men alla med Zlatandrömmar kommer inte att bli fotbollsstjärnor utan hamnar på alldeles vanliga arbetsplatser där cheferna måste våga se värdet av folk som skiljer ut sig. David Lagercrantz tycker att det är en katastrofal homogenitet idag, värre ju högre upp i hierarkin man kommer.

– Idrotten ligger före, näringslivet har allt att vinna på att ta tillvara den kraft som finns i det nya Sverige, säger han.

LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke

Professor Bo Rothstein

Inget land är fritt från korruption. Men precis som för sjukdomar som TBC och HIV är problemet större i vissa länder än i andra. Det gäller i båda fallen att vara vaksam och att försöka sätta in rätt behandling. Det är allt annat än lätt, konstaterar professor Bo Rothstein, som är internationell auktoritet inom korruptionsforskningen och vet hur svårt det är att åstadkomma förändring.

– Det finns en stark stabilitet i systemen, som tycks självförstärkande både vid hög och låg korruption, säger han.

Bo Rothstein har sin bas vid Göteborgs universitet där han leder QoG-institutet vid den statsvetenskapliga institutionen. QoG står för Quality of Government. På svenska heter det Institutet för forskning om korruption och samhällsstyrningens kvalitet. Här finns 25 forskare vilket gör det till ett världens största forskningscenter på det här området. Bo Rothstein är också vetenskapligt ansvarig för Anticorrp, som är ett EU-finansierat forskningsprogram med en budget på 10 miljoner euro och som engagerar 70 forskare från olika discipliner.

– Satsningen visar hur allvarligt EU ser på korruptionsproblemet, säger Bo Rothstein.

Anticorrp startades i fjol så än finns inga resultat att redovisa. Bland annat jobbar man med en stor undersökning där 74 000 personer tillfrågas om hur de uppfattar korruptionen och vilka egna erfarenheter man har. Historikerna i projektet funderar över vad det var som hände i dagens lågkorruptionsländer, däribland Sverige, på 1800-talet.

– Korruptionen i Sverige var i början av seklet ungefär på dagens rumänska nivå, men runt 1870 var problemet i stort sett borta, konstaterar Bo Rothstein.

Förklaringen är att det gjordes många reformer under en relativt kort tid, som tillsammans bidrog till att skapa en opartisk svensk statsmakt. Till exempel försvinner under den här perioden de adliga privilegierna, skråsystemet avskaffas, skattesystemet ändras och ämbetsverken organiseras om.

Förhoppningsvis ska den historiska analysen bidra till större teoretisk förståelse för korruption och därmed till mer effektiva åtgärder för att lösa problemet. Det man hittills har gjort har inte haft någon nämnvärd effekt.  Demokratiutvecklingen i världen har de senaste decennierna gått i positiv riktning, vilket givetvis är glädjande. Men för att förbättra människor levnadsvillkor räcker det inte med demokrati, man måste också komma åt korruptionen. Det visar till exempel utvecklingen i Sydafrika. Att människor på många sätt har det bättre i diktaturen Kina än i det demokratiska Indien är ett annat exempel.

På frågan om den globala finanskrisen gjort problemet värre svarar Bo Rothstein:

– Analyser pekar på att korruption är en mycket viktig orsak till finanskrisen.

Italien och Grekland hade exempelvis inte varit så illa ute som man är idag om man haft en mer välfungerande förvaltning.

Medvetenheten om korruptionens negativa effekter för hela samhällsbygget har ökat. Inte minst i Sverige. Media har ökad uppmärksamhet på problemet och nyligen kom ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) med en rapport, som man kan läsa mer om i artikeln Växande misstro mot maktens hederlighet. Den visar att fler svenskar tror att det förekommer korruption, vilket Bo Rothstein ser som oroande. Han delar ändå inte rapportförfattarnas oro för att detta riskerar undergräva den svenska demokratin.

Men för den skull bör svenska lagstiftare inte rycka på axlarna åt problemet. Bo Rothstein tycker att man framför allt bör se över kommunrevisionen och den offentliga upphandlingen.

– Problematiken borde även tas upp i utbildningen av till exempel jurister, läkare och ekonomer. Idag får de här grupperna ingen duvning alls och det är inte bra, säger han.

Om Sverige vill fortsätta att tillhöra de länder där korruption är ett relativt litet problem gäller det att agera förebyggande.

LENA HÖRNGREN

Fotnot:

På Kvalitetsmässan medverkar forskare från Quality of Government-institutet vid ett seminarium med rubriken Vem kan man lita på? Där diskuteras bland annat den svenska korruptionen i ett internationellt perspektiv och vad som kan göras för att förebygga korruption.

Dela/Bokmärke

Jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP).

– Sverige behöver företag, förskola och feminism.

Med dessa tre F sammanfattade jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) sitt budskap när hon nyligen talade vid presentation av boken Arbete och jämställdhet – förändringar under 50 år, som getts ut av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Som professionell kommunikatör vet Maria Arnholm betydelsen av att tydliggöra sitt budskap. Summan 3,6 miljoner lär också återkomma i hennes tal.

– Det skiljer i genomsnitt 3,6 miljoner i livslön mellan män och kvinnor, det innebär en oändligt stor skillnad i trygghet, frihet och makt, sa hon.

När Maria Arnholm skulle rösta för första gången hade Folkpartiet en affisch med texten ”I Folkpartiets Sverige är det ingen nackdel att vara kvinna”. Det avgjorde hennes partival. Senare kom hon att jobba nära Bengt Westerberg.

”En alfahanne, som använde sin makt till att jobba för jämställdhet”, enligt Maria Arnholm, som dock tycker att han fått betala ett personligt pris för detta. Att vara utsedd till hederskvinna har inte varit till fördel i hans karriär efter politiken.

De senaste 20 åren har Maria Arnholm varit verksam inom näringslivet. När hon nu är tillbaka i politiken kan hon konstatera att en hel del har gjorts men att mycket återstår

”Vi sitter kvar där vi inte vill vara”, konstaterade hon och exemplifierade med att kvinnorna tar 75 procent av föräldraledigheten, 65 procent av VAB-dagarna och utgör nio av tio deltidsarbetande.

De 3,6 miljonerna i löneskillnad gör att lönefrågan hamnar högt på Maria Arnholms prioriteringslista. Kvotering till bolagsstyrelser kommer betydligt längre ner på listan. Men hon tycker att politiker i stat och kommun borde använda sina positioner i de egna bolagen till att förändra könsbalansen i sina styrelser. Även som arbetsgivare borde politikerna använda makten till att främja jämställdhet genom att förbättra kvinnolönerna. Men kommunpolitikerna ska inte räkna med pengar från jämställdhetsministern för det arbetet.

”Ni har beskattningsrätt använd den till det ni tycker är viktigt”, är hennes budskap till kommunpolitiker som hoppas på statligt stöd. Samtidigt som hon påpekar att regeringen satsat 1 miljard på karriärtjänster för lärare, som ju är utpräglat kvinnoyrke.

Den kommunala världen lyckades dock överraska den nya jämställdhetsministern på ett positivt sätt när hon var på en SKL-konferens om jämställdhetsintegrering och majoriteten av deltagarna var män.

– En närmast religiös upplevelse, var hennes beskrivning.

Jämställdhetsfrågor är i hög grad vardagsfrågor, inte minst kopplat till föräldraförsäkringen. Maria Arnholm vill avvakta effekterna av den införda jämställdhetsbonusen innan hon går vidare på den vägen eller tar ytterligare steg och inför individualiserad föräldraförsäkring. Någon utbyggd föräldraförsäkring kommer hon inte att verka för.

– Den är redan generös och ju längre den blir, desto mer låser den fast kvinnorna. Reformutrymmet bör användas till annat, ansåg hon.

Politik är det möjligas konst, inte minst när det gäller jämställdhet. På moderatorn Cecilia Garmes fråga om när Maria Arnholm anser att vi har uppnått målet blev svaret:

– När det i hälften av de svenska familjerna är kvinnan som tjänar mest.

LENA HÖRNGREN

Fotnot: Maria Arnholm kommer att medverka på Kvalitetsmässan i ett seminarium om könsmaktordningen med rubriken Mer än jämställd. Övriga medverkande är Gudrun Schyman, som numera titulerar sig frilansfeminist, författaren Maria Sveland, debattören Elise Claeson och Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet.

Dela/Bokmärke

SKL:s vd Håkan Sörman

Startfältet för Sveriges KvalitetsKommun 2013 har halverats. Av de 14 som anmält sig återstår nu 7 nominerade. Det är Eskilstuna, Hammarö, Piteå, Skellefteå, Upplands Väsby, Västerås och Örebro. Det är kommuner från olika delar av landet, av olika storlek och med olika politiskt styre, men en sak förenar:

– Det är kommuner som jobbar väldigt medvetet med att utveckla kvaliteten i verksamheten, säger SKL:s vd Håkan Sörman, som också är ordförande i den jury som slutligt avgör vilken kommun som får gå upp på GöteborgsOperans scen och ta emot priset den 19 november.

Det finns många kommunpriser men Håkan Sörman tycker att Sveriges KvalitetsKommun har en särställning genom att det inte handlar om tyckande utan att bedömningen bygger på en noggrann genomgång av resultat, kvalitetsmått och ekonomi. Något han tror inte bara har betydelse för de deltagande kommunerna.

– Priset bidrar till att mobilisera i kvalitetsfrågorna, säger Håkan Sörman.

De sju nominerade kommunerna ska nu granskas ytterligare främst när det gäller resultat och ekonomi. Vinnaren utses därefter av en jury där företrädare för parterna bakom priset ingår. Det är förutom Håkan Sörman ordförandena Annelie Nordström, Kommunal, Göran Arrius, Saco, och Annika Strandhäll, Vision, samt direktör Peter Nygårds, Swedbank och professor Rolf Solli, Högskolan i Borås.

Här följer lite mer information om de nominerade kommunerna och deras kvalitetsarbete:

Eskilstuna
Röd grönt styrd sörmländsk pendlar- och industrikommun, som sakta men säkert närmar sig 100 000 invånare. Ser den lyckade balansgången mellan ordning och reda och modet att våga som sin främsta framgångsfaktor. 

Hammarö
En av landets till ytan minsta kommuner där befolkningen växer tack vare vattennära bostäder och närheten till Karlstad. Styrs av Alliansen tillsammans med MP. Viljan att jämföra sig med andra för att ständigt utvecklas och bli bättre, ses som den främsta styrkan i kvalitetsarbetet.

Piteå
S-styrd Norrbottenskommun med drygt 41 000 invånare präglad av handel, turism och trähantering.  Goda förutsättningar för innovation och verksamhetsutveckling samt ett nära samarbete mellan politiker och tjänstemän är några av kännetecknen för kvalitetsarbetet.

Skellefteå
S-styrd Västerbottenskommun som förknippas med hockey och guld och nu lyckats kombinera detta i ett SM-guld. Tydligt medborgarfokus i kombination med  tjänstegarantier och ständigt förbättringsarbete ser man som sina främsta styrkor.

Upplands Väsby
Borgerligt styrd förortskommun till Stockholm som vid förra Kvalitetsmässan blev Sveriges IT-kommun. Har som mål att lämna verksamhets- och förvaltarkulturen för att bli en kundstyrd serviceleverantör med väsbyborna i centrum. 

Västerås
Västmanländsk teknik- och handelsstad som med 140 000 invånare är störst av de nominerade. Alltid bästa möjliga möte är parollen. Samverkan internt och externt anser man bidrar till att man blir innovativa och framgångsrika.

Örebro
Universitets- och industristad på Närkeslätten, som sedan omvalet 2011 styrs av den ovanliga kombinationen Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.  Kvalitetsarbete präglas av strävan att förenkla, förnya och förbättra för att skapa mervärde för medborgarna.

 LENA HÖRNGREN

Dela/Bokmärke