Annons

Fem innovationer för en bättre vård

Inlagt 2017-06-19

Från början fanns 76 eHälso-projekt med i kampen om SveaPriset. Nu återstår fem nominerade som på olika sätt tar tekniken till hjälp för att underlätta vårdens vardag. Det handlar om drönare som skickar ut hjärtstartare, om en app som stödjer BUP-utredningar, om handläggarrobotar som avlastar administrationen samt om två former av beslutstöd. Ett för individanpassad medicinering vid Parkinson och ett för att kunna ge svårt sjuka cancerpatienter rätt behandling av frakturer. Här följer korta presentationer av de slutnominerade projekten:

 

Transport av hjärtstartare med drönare

Vid ett hjärtstopp är varje minut viktig. Chansen att överleva kan öka om man till patienter i glesbygd eller skärgård inte bara skickar en ambulans utan kompletterar med en drönare utrustad med hjärtstartare. Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet är i samarbete med FlyPulse AB i Trollhättan på god väg att utforma en komplett lösning, som kan öka överlevnaden för patienter med livshotande tillstånd.

– För varje minut som går minskar chansen att överleva med tio procent, så vi måste hitta nya metoder för att få fram hjärtstartare snabbare än idag, säger Andreas Claesson, forskare på Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet

Drönaren är utrustad med en enkel och självinstruerande hjärtstartare som personer på plats kan använda för att tidigt sända en strömstöt och på så sätt starta hjärtat innan ambulans är på plats och sjukvårdspersonal tar över.

– Drönarteknik är en lovande metod för detta och kan också användas för att skicka ut adrenalin eller annan medicin som behövs vid livshotande tillstånd, säger Sebastian Wallman, vd för FlyPulse.

De provflygningar som genomförts har varit framgångsrika. Sommaren 2018 planeras en klinisk studie med drönare.

 

BUP-appen Min Utredning

En barnpsykiatrisk utredning består av en rad möten, tester och undersökningar. Det är en tidskrävande process som kan upplevas som svåröverblickbar och lite läskig för barn och föräldrar. BUP Västmanland har därför tagit fram en app som beskriver det hela utifrån barnets och familjens perspektiv. Här får de veta vad som ska hända och påminnelser om när det är dags. De kan också tydligt se vad som gjorts och hur mycket som återstår.

Appen har utvecklats av personal på BUP i samarbete med IUS Innovation, ett programvaruföretag som jobbar med gamification. För att appen ska kännas lekfull och rolig och därmed lockande för barnen har man lånat uttrycksformer och bildspråk från spelvärlden. Till exempel väljer barnet sin egen figur som i appen går sin väg genom utredningens olika moment.

– Det känns naturligt att använda sådana metoder idag för att presentera det vi gör på ett tilltalande sätt, säger Marie Frey, som är verksamhetsutvecklare i Region Västmanland.

Appen Min utredning testas på målgruppen sedan i våras med gott resultat. En provversion kan laddas ner via App Store och Google Play.

 

När robotar sköter handläggningen ägnar sig kommunen åt medborgarna

Trelleborgs kommun har tagit digitaliseringen av administrationen ett steg vidare och använder en handläggarrobot för hanteringen av ekonomiskt bistånd, för beräkning av avgifter inom hemtjänsten samt för ansökan om trygghetslarm. Roboten hanterar idag 85 procent av ärendena, vilket innebär att den gör beräkningar, fattar bifallsbeslut och gör utbetalningar. Avslag, som utgör en tredjedel av ärendena, hanteras fortfarande manuellt.

– Genom digitaliseringen och vårt ändrade synsätt gentemot den vi finns till för, medborgaren, har vi kunnat föra över resurser från administration till det som gör skillnad för dem på riktigt – att nå självförsörjning, säger Eleonore Schlyter, enhetschef på arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg.

En annan fördel för medborgarna med e-tjänsten är att handläggningen går fortare. Tidigare kunde de få vänta åtta dagar på att få beslut i ett löpande ärende. Nu tar det 24 timmar för den som ansöker med hjälp av den digitala tjänsten.

Nästa steg, som Eleonore Schlyter inte tror är långt borta, blir att utveckla artificiell intelligens (AI) för handläggarroboten och att vidga användningsområdet.

– Det här arbetssättet är applicerbart på alla administrativa processer som är lagstadgade och följer en given gång, säger hon.

Mednotes

Patienter med Parkinsons sjukdom lider ofta av stelhet, skakningar, trötthet och smärta. Dessa symtom skiljer sig från fall till fall och kan förändras i loppet av en dag, något som dagens behandlingar inte tar hänsyn till. Processen består vanligtvis av årliga besök hos en neurolog som bedömer patientens tillstånd och skriver ut medicinering för ett år framåt.

För att kunna anpassa behandlingen till varje patients individuella behov har ett system för beslutsstöd utvecklats av Chalmersstudenterna Anton Hallin och Azer Vilic i samarbete med produktutvecklingsbolaget Semcon AB och forskare från Sahlgrenska och Karolinska.

Systemet gör det möjligt för patienten att själv samla in data om sitt tillstånd via en Smartwatch-app, vilket kan utnyttjas som bedömningsstöd för läkare. Appen kan till exempel användas för att logga medicinering och upplevda symtom, eller samla data om armrörelser under korta promenader. Informationen samlas i en molntjänst som är tillgänglig både för patienten och för vårdpersonalen.

– Tanken är att medicineringen effektiviseras och anpassas med hjälp av data som patienten själv samlar in, säger Anton Hallin. Ett mål har varit att försöka involvera patienten så mycket som möjligt.

Parkinsons sjukdom har varit i fokus under utvecklingsprocessen men systemet kan användas i behandling av andra sjukdomar som kräver regelbunden, individanpassad medicinering. Den nuvarande prototypen, som går under namn ”mednotes”, har testats på ett fåtal patienter där den har visat på lovande resultat.

 

PATHFx – ett unikt adaptivt kliniskt beslutsstöd

Varje år får 10 000 cancerpatienter diagnosen skelettmetastaser, vilket ofta leder till frakturer och andra komplikationer. Att avgöra vilka kirurgiska behandlingar som då ska sättas in är ett komplicerat beslut med stora konsekvenser för patientens livskvalitet den sista tiden. Idag tas beslutet ofta på osäker grund vilket leder till såväl över- som underbehandling.

PATHFx, som är i bruk på Ortopedkliniken på Karolinska sjukhuset, är ett kliniskt beslutsstöd med hjälp av artificiell intelligens (AI) som underlättar läkarens ställningstagande. På några minuter tar programmet fram en prognos för patientens förväntade livstid baserad på elva variabler och med stöd av ett internationellt forskningsregister i samarbete med Regional Cancercentrum.

– Då kan man skräddarsy behandlingen så att det blir rätt behandling för rätt patient, vilket ger bättre livskvalitet för den sjuke och lägre kostnader för vården, säger Rikard Wedin, som är docent och överläkare på Karolinska.

För den som förväntas leva en kort tid efter operationen innebär det insatser med kort vårdtid och kort rehabilitering så att patienten snabbt kan återvända hem och göra annat sin sista tid. Patienter som bedöms ha längre tid kvar får insatser som kräver mer och varar längre.

PATHFx är utvecklat inom ramen för Jonathan Forsbergs doktorsavhandling. Arbetet stöds av Stockholms läns landstings innovationsfond, KI Innovation och KS innovationsplats.

LENA HÖRNGREN

« Sverige 2030 – så har digitaliseringen påverkat samhället
Digitaliseringen – hot och möjlighet för välfärden »

Utvärdering

Kvalitetsmässan har skickat ut enkäter till konferensdeltagare, mässbesökare och utställare. Vi är tacksamma om dessa besvaras så att vi kan fortsätta utveckla Kvalitetsmässan.

Följ oss

Arkiv