Annons

Kommuner besvikna på polisreformen

Inlagt 2016-11-27

polisen

Kommunernas förväntningar på polisreformen var stora. Huvudsyftet var att polisen skulle komma närmare medborgarna vilket kommunerna hoppades skulle leda till bättre samverkan kring det förebyggande arbetet och fler lokalpoliser. Nu har den nya organisationen funnits i snart två år och många kommuner är besvikna.

– Många av tankarna bakom reformen var bra, men vi är oroade att så lite hänt, säger Greta Berg, som är handläggare på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) med ansvar för polis- och trygghetsfrågor.

En viktig del av reformen var systemet med kommunpoliser, som ska jobba med samverkan och fungera som kontaktpersoner mellan lokalsamhället och Polismyndigheten.  I maj i år hade kommunpoliser förordnats i alla landets kommuner. Stora kommuner kan ha flera kommunpoliser. I glesbygden har samma polis hand om flera kommuner. I Jämtland får sex kommuner dela på en kommunpolis.

Kommunpoliserna har ingen befattningsbeskrivning utan får själva forma sin roll. En roll som riskerar att bli otydlig.

– De har inga mandat att fatta beslut och inga pengar att förfoga över, vilket gör att de inte blir fungerande samtalspartners för kommunerna, säger Greta Berg.

Trots inkörningsproblemen har Greta Berg inte tappat tron på kommunpoliserna utan konstaterar att systemet ännu är i sin linda.

– Det gäller nu att polisen får ordning på sin organisation men man kan inte hur länge som helst gömma sig bakom att organisationen är ny, säger hon.

Ett av syftena med polisreformen var att polisen skulle komma närmare medborgarna. För att manifestera detta ska polisen i samarbete med kommunerna formulera lokala medborgarlöften. Tre exempel på medborgarlöften:

  • I Malå har polisen och kommunen kommit överens om att arbeta för minskad tillgänglighet för narkotika och bättre trafiksituation.
  • I Malmö lovar polisen och kommunen att arbeta tillsammans med att ”öka tryggheten i de områden i Malmö där flest känner sig otrygga”.
  • I Eskilstuna gäller löftet miljonprogramsområdet Lagersberg som ska bli ”en tryggare plats att leva och bo i”. Sex punkter konkretiserar hur detta arbete ska bedrivas

Enligt Statskontoret första delrapport om genomförandet av den nya Polismyndigheten fanns i maj i år medborgarlöften i 110 kommuner. Brottsförebyggande rådet ska utvärdera modellen under 2017, men har redan konstaterat att det är svårt att mäta effekterna. Statskontoret befarar att medborgarlöftena bara blir pappersprodukter. För att undvika detta är det viktigt att man lokalt jobbar aktivt med löftena och att de följs upp.

Polismyndigheten har som mål att minst hälften av de anställda ska finnas i lokalpolisområdena. Men i kommunerna är det få som upplever att den lokala polisiära närvaron har ökat.  Allra störst är missnöjet i norra Sverige. Efter sommaren skrev kommunstyrelseordföranden i 18 inlandskommuner ett brev till regeringen där man i skarpa ordalag kritiserade polissituationen i inlandet. Kritiken gällde framför allt att man vid fördelningen av resurser inte tagit hänsyn till att avstånden i norr innebär att mycket tid går åt till transporter. Något som också Statskontoret påpekat i sin rapport.

”Vi kommuner i Norrlands inland känner en stark oro över rättssäkerheten för våra medborgare. (…) Vi finner nuvarande förhållanden oacceptabla. Sveriges inland med glesbygd måste värderas lika som stad och kustbygd med genomtänkta beslut och åtgärder”, avslutades brevet.

Susanne Hansson (S), som är kommunstyrelsens ordförande i Strömsund och en av undertecknarna, är försiktigt optimistisk om att deras brev ska leda till förändringar

–  Vi har fått träffa inrikesminister Anders Ygeman och det kändes som han lyssnade och tog till sig våra synpunkter, säger hon.

Susanne Hansson tror att problemen i glesbygden beror på att det har varit för stort fokus på de centrala frågorna. Det dagliga operativa arbetet, som är viktigast för medborgarna, har fått stå tillbaka. Men även om det är problem på regionnivå har polisreformen också inneburit förbättringar.

–  Vi har fler poliser i tjänst här i Strömsund och har fått en ny chef hit, så det har hänt positiva saker också. Men en sjättedels kommunpolis är för lite för att upprätthålla en kontinuerlig kontakt och jobba förebyggande, säger hon.

Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelseordförande i Örebro, har en annan verklighet att hantera. Här finns Vivalla, som toppar polisens lista över särskilt brottsutsatta bostadsområden. Han tycker att den första tiden med den nya Polismyndigheten har varit besvärlig.

– Man har haft svårt att bemanna organisationen och att bli så synliga ute bland folk som var avsikten, säger han.

På senare tid tycker Kenneth Nilsson dock att situationen blivit bättre, men att man inte får nöja sig med det.

–  Nu gäller det att politiken håller trycket uppe mot polisen så att inte utvecklingen avstannar, säger han.

Örebro jobbar med medborgarlöften och har kommunpoliser som kommit i gång med sitt arbete.

– De blir med tiden väldigt kunniga på sina områden vilket bidrar till bättre samverkan kring våra prioriterade områden: att bekämpa den sociala oron och få stopp på den öppna droghandeln, säger Kenneth Nilsson.

LENA HÖRNGREN

Klicka här för att läsa rikspolischefens synpunkter på polisreformens genomförande.

« Kommunerna som gör upp om titeln Sveriges KvalitetsKommun 2017
Att delta i Sveriges Modernaste Myndighet ger stora vinster även för dem som inte vinner »

Följ oss

Arkiv