Annons

Framgångsrik hemsjukvård på alla plan

Inlagt 2015-04-21

 

buurtzorg-pension-blog

”Låt proffsen vara proffs” är i Sverige mest ett slagord förknippat med regeringens strävan att hitta alternativ till New Public Management (NPM). I Nederländerna är dessa tankegångar praktisk verklighet och grunden för en framgångsrik hemsjukvård, som på några år blivit den största aktören på marknaden.

– Det handlar om tillit till människors vilja att göra ett bra jobb, säger Jos de Blok, grundare till den icke vinstdrivande stiftelsen Buurtzorg, som startade 2006 och idag har 9 000 anställda, uppdelade på 800 team, som ger hemtjänst till 70 000 patienter.

Jos de Blok, som är en av talarna på Kvalitetsmässan i år, är själv distriktssköterska och har även jobbat i olika chefspositioner inom hemtjänsten. Med den bakgrunden kunde han se problemen med den holländska hemtjänsten och hemsjukvården. Vården var fragmentiserad och byråkratiserad. Patienterna var frustrerade för att de inte fick rätt vård och omsorg eftersom helhetsgreppet saknades. Sjuksköterskorna var frustrerade och slutade för att de inte hade utrymme att sköta sitt jobb på ett sätt de kunde vara stolta över.

Buurtzorg betyder ungefär lokalsjukvård (neighbourhood care) och innebär en återgång till den gamla holländska distriktssköterskemodellen som försvann på 1990-talet. Innan dess fanns team av erfarna sjuksköterskor som svarade för den grundläggande vården inom ett begränsat geografiskt område.  Genom att bevara det bästa av den gamla modellen, kombinerat med modern IT-teknik ville Jos de Blok skapa en modell som både var billigare och bättre och som dessutom tog till vara sköterskornas professionalitet.

Buurtzorg-modellen innebär att självstyrande team på max 12 sjuksköterskor svarar för vården i hemmet för 40-50 gamla som bor i samma område. Teamet planerar själva sitt arbete och har självständigt ansvar för all vård och omsorg deras brukare behöver, alltså även en del av de omsorgssysslor som i Sverige ses som hemtjänstens uppgift. Patienter med stora omsorgsbehov får dock kompletterande stöd från andra utförare.

– Maximal självständighet, ingen hierarki, ingen byråkrati, beskriver Jok de Blos några av de grundläggande tankegångarna för Buurtzorg.

I Sverige skulle man kunna tänka sig att ett sådant arbetssätt skulle stöta på motstånd från distriktsläkarna och fackliga protester mot arbete över organisationsgränserna. Jos de Blok säger sig inte ha sett några sådana reaktioner i Holland. Sköterskorna jobbar i nära samarbete med distriktsläkarna, som välkomnat arbetssättet. Många läkare hade saknat det nära samarbete man tidigare hade. Det har heller inte kommit några fackliga protester.

– Vi hade förankrat modellen och facket som insåg att det viktiga i framtiden inte är hur många som jobbar utan att arbetets innehåll.

Buurtzorg har inga rekryteringsproblem till sina sjukskötersketjänster. Tvärtom, många vill ha den självständighet och det teamarbete Buurtzorg erbjuder.  Jos de Blok kan också stolt konstatera att man flera gånger utsetts till Hollands bästa arbetsgivare. Buurtzorg toppar också rankingen över andelen nöjda patienter. De stöds av patient- och pensionärsorganisationer. Politikerna stimulerar andra utförare att jobba enligt samma modell.

Även ekonomiska argument talar för Buurtzorg. Kostnaden är lägre än för traditionell hemsjukvård tack vare mer förebyggande arbete, kortare vårdtider och låga administrationskostnader. Tjänsten finansieras i huvudsak av den hälso- och sjukvårdsförsäkring, alla holländare är anslutna till.

Buurtzorg är en icke vinstgivande stiftelse, som gör ett rejält överskott som stannar i verksamheten.

– Att det inte finns något vinstsyfte är viktigt för personalen, som kan känna att de kan ha fokus på att göra det så bra som möjligt för patienterna, inte på pengarna, säger Jos de Blok.

Buurtzorg-modellen har provats i mindre skala inom äldreomsorgen i andra länder, bland annat på ett par ställen i Sverige. Jos de Blok är övertygad om att självstyrande grupper också kan vara ett sätt att höja kvaliteten inom skolan och polisen, kanske också inom bankerna.

– Man måste lita på personalen. Att de ser vem som är deras kund och använder sin professionalitet till serva kunden så bra som möjlig, säger han.

Det vill säga det som i Sverige formuleras som att låta proffsen vara proffs.

LENA HÖRNGREN

« Det finns fördelar med minoritetsstyren
Ministern med bästa jobbet »

Utvärdering

Kvalitetsmässan har skickat ut enkäter till konferensdeltagare, mässbesökare och utställare. Vi är tacksamma om dessa besvaras så att vi kan fortsätta utveckla Kvalitetsmässan.

Följ oss

Arkiv