Annons

Kundval bättre än upphandling i välfärden

Inlagt 2012-09-24

Åsikterna går isär när det gäller vinstförbud för företag inom välfärdssektorn. Däremot kan alla enas om betydelsen av kvalitet och om behovet av att säkerställa att skattepengar, oavsett utförare, används så effektivt som möjligt. Men frågan är hur man ska kunna kvalitetssäkra välfärdstjänster och hur man ska åstadkomma detta utan att kreativitet och innovationskraft försämras. Kvalitet & Förnyelse har pratat med Annelie Nordström, Kommunal, Stig Orustfjord, Svenskt Näringsliv, Stefan Stern, Silver Life och Håkan Sörman, SKL om deras syn på kvalitet.

Annelie Nordström, ordförande Kommunal:
– Politikerna har inte sett till att den kvalitet de utlovat är finansierad och möjlig att utföra, säger Annelie Nordström.

Hon och hennes medlemmar är missnöjda med hur politiken har hanterat välfärden de senaste åren. Kritiken gäller politiker nationellt och lokalt och oavsett partifärg. Kritiken handlar inte om att man har släppt in privata aktörer utan hur man gjort det. Detta tycker Anneli Nordström är en lika viktig diskussion som den om vinst eller inte vinst.

Hon vill se välfärdsfrågorna i ett mer långsiktigt perspektiv. Ett perspektiv där man knyter samman kvalitet, resurser och arbetsvillkor. Det är inte minst viktigt för att man ska kunna rekrytera personal till framtidens välfärdstjänster. Men någon definition på kvalitet ger hon sig inte på.

– Det är politikens ansvar att i dialog med medborgarna sätta kvalitetsmåtten, säger hon.

Det krävs modiga politiker för att föra en sådan dialog, som också måste handla om sambandet mellan skatter och vad man kan förvänta sig av välfärden. Syftet ska vara att komma överens om en vettig nivå. En nivå som utgör golv, inte tak. Det måste finnas utrymme för att låta individuella behov styra. Men politikerna kan inte bara prata, det krävs handling också. Och då inte bara i form av regelverk och myndighetsuppdrag.

– Kvalitet kostar, konstaterar Anneli Nordström.

Stig Orustfjord, huvudprojektledare för Svenskt Näringslivs välfärdsprogram:
– Kvalitetsindikatorer läggs på varandra men staten har inte tagit sitt ansvar för att definiera vad som är god kvalitet, säger Stig Orustfjord, som jobbar med frågor som gäller framtidens vård, skola och omsorg.

I avsaknad av en sådan definition håller Svenskt Näringsliv, tillsammans med Almega, Friskolornas Riksförbund och Vårdföretagarna, på att utarbeta branschstandard för i första hand skola och äldreomsorg. Man ska välja ut de sju-åtta viktigaste måtten, som anger en rimlig nivå för vad verksamheterna ska klara att uppnå. I kombination med mätningar av vad brukarna anser i form av nöjd kund-index och liknande räknar man med att få fram ett säkert och strukturerat kvalitetsmått.

På skolområdet har man kommit längst och räknar med att vara klar inom kort. Inom äldreomsorgen startar en försöksverksamhet efter nyår i form av ett samarbetsprojekt tillsammans med Danmark. I det arbetet kommer man att diskutera med pensionärsorganisationerna, facket, Socialstyrelsen och SKL för att förhoppningsvis nå samsyn.

Stig Orustfjord anser att arbetet med att prioritera bland alla kvalitetsmått är viktigt, inte minst för personalen. Han tror också att tydligare kvalitetsindikatorer kan bidra till bättre arbetsmiljö och samtalsklimat.

– Både debatten om vinster och om kvaliteten på välfärdstjänster förs idag i ett högt tonläge, förhoppningsvis kan vi bidra till mer saklighet, säger han.

Stefan Stern, S-debattör, vice vd i vårdbolaget Silver Life och senior advisor i Magnora

Stefan Stern, S-debattör, vice vd i vårdbolaget Silver Life och senior advisor i Magnora

Stefan Stern, S-debattör, vice vd i vårdbolaget Silver Life och senior advisor i Magnora:
– Vi behöver nationella kvalitetskrav, lika för såväl privata som offentliga utförare, säger Stefan Stern.

Han är övertygad om att sådana krav kommer att formuleras så snart dagens, som han ser det, felaktiga fokus på vinst har förändrats. Det vore i så fall helt enligt medborgarnas önskemål. En undersökning från Demoskop visar att 97 procent vill ha nationella kvalitetskrav.

Bättre öppna jämförelser, bättre uppföljningar av levererad kvalitet och, inte minst, att man slutar med upphandlingar är andra metoder Stefan Stern tror på för att få bättre kontroll av kvaliteten på välfärdstjänster.

­– Upphandlingar bygger huvudsakligen på att den som gör det billigast får leverera. Jag tror på kundval, där priskonkurrens ersätts av att medborgaren flyttar sin fastställda resurs dit hon upplever högst kvalitet i skolan, på äldreboendet eller vårdcentralen, säger Stefan Stern.

Han ser det också som nödvändigt med större samsyn på kvalitetsfrågorna och tycker sig se en del hoppfulla tecken:

– Jag välkomnar de initiativ som tagits exempelvis i Stockholms läns landsting, om en så kallad etisk kod, och från Svenskt Näringsliv, som arbetar ambitiöst med kvalitetsbegreppet.

Stefan Stern kan se att det finns risk att skärpta kvalitetskrav kan hämma kreativitet och innovation. Men tror att det kan lösas om lagstiftaren fokuserar på outputfaktorer, alltså vad som levereras.

­– Ytterst handlar det om att kräva och följa upp resultat, inte att detaljreglera hur tjänsten utförs, säger han.

Håkan Sörman, vd för Sveriges Kommuner och Landsting:
– Öppna jämförelser har inneburit ett ändrat synsätt på kvalitetsfrågorna, säger SKL:s vd Håkan Sörman, som ser detta och framtagandet av kvalitetsindikatorer som SKL:s viktigaste insatser på det här området.

De första öppna jämförelserna, som gällde hälso- och sjukvård, publicerades 2006. Året efter kom jämförelser för grundskola och äldreomsorg. Sedan dess har mätande och jämförelser blivit en självklar del av verksamheten i kommuner och landsting. I alltför hög grad, enligt kritiker som menar att det tar för mycket tid från verksamheten. Håkan Sörman medger att risken finns, men ser kritiken mest som ett sätt att slippa mäta, och därmed att slippa veta.

– Det gäller att göra det på ett klokt sätt. Vi är fortfarande i början på det arbetet, säger han.

Nu gäller det att hitta verktyg för att använda sig av den mängd data som finns så att de verkligen bidrar till kvalitetsutveckling. För att kunna göra det räcker det inte med resultat på kommunnivå, då måste man ner på de enskilda enheterna. Då ökar både den statistiska osäkerheten och känsligheten i materialet. Ett annat sätt att utveckla kvalitetsarbetet är nationella satsningar på utvalda områden. Hittills har det gällt patientsäkerhet och att få upp matematikresultaten i grundskolan.

SKL tar inte ställning till frågan om vinstförbud för företag inom välfärdssektorn. På frågan vilka konsekvenser ett sådan skulle få för kommuner och landsting svarar Håkan Sörman:

– Om något så är det att kraven på att veta ökar.

 

LENA HÖRNGREN

« Priset viktigt men inte viktigast
GötaPriset ger vinster inte bara för vinnaren »

Följ oss

Arkiv